Bland Böcker

Hos Sara och Bea har det blivit dags för en ny Veckans ris & ros. Den här gången handlar det om deckare, och vad vi tycker att en bra deckare ska innehålla, respektive inte ihålla.

 

 

Jag ros:ar deckare där författaren lägger lika mycket energi på att skildra kommissariens/polisens vardagsliv som på själva intrigen. Om man kan få till en bra mix mellan dessa så brukar resultatet bli jättebra. Camilla Läckberg är ett lysande exempel på detta. I hennes deckare får Patrik Hedströms privatliv närapå lika mycket plats som polisens arbete med att lösa mordet/morden. Carin Gerhardsen och Kristina Ohlsson är två andra författare som brukar lyckas ypperligt med denna mix. 

 

Jag ris:ar deckare där man alldeles för tidigt i boken kan lista ut vem mördaren/gärningsmannen är. Sedan har jag också svårt för deckare där slutet/upplösningen känns alltför osannolikt, orealistiskt eller långsökt.

 

/Carro